Anton Johansson ger alltid 100 procent

Anton Johansson ger alltid 100%

Han växte upp i Kiruna, men flyttade redan under gymnasietiden till huvudstaden för att studera till frisör. Men det har hänt mycket på de tio år som gått.

Anton Johansson är nämligen en energisk person som jämt har många bollar i luften. Nyligen valdes han till ordförande för RFSL Stockholm samtidigt som han studerar till statsvetare och driver HBTQ-podden Regnbågsliv tillsammans med sin sambo.

 

– Jag är lite av en arbetsnarkoman. Kan man säga så? säger Anton Johansson och skrattar när han försöker hitta ord att beskriva sig själv med.

Han sitter i den mörkgrå soffan i tvårumslägenheten som han delar med sin sambo Thobias Thorwid. Om två dagar ska de spela in ett nytt avsnitt av deras populära podd Regnbågsliv, den här gången tillsammans med Youtube-profilen Daniel H. I podden diskuterar Anton och Thobias olika ämnen som att komma ut, könsidentitet och psykisk ohälsa tillsammans med kända HBTQ-profiler.

– Många gånger är det bara homosexuella som representeras när det pratas om HBTQ men vi försöker få med hela spektrat, det tycker vi är viktigt, förklarar Anton.

 

En podd föds

Idéen till podden kom när Anton och Thobias var på semester och ville hitta något bra att lyssna på under den långa flygningen. De diskuterade olika poddar och funderade om det fanns någon intervjupodd med HBTQ-inriktning, det gjorde det inte.

– Det kändes jättekonstigt. Vi tyckte att det absolut borde finnas en marknad för det, så vi började helt enkelt spåna på att göra en själva, berättar Anton med engagerade handrörelser.

Efter semestern hörde de sig för om det fanns intresse hos eventuella gäster liksom hos produktionsbolag. Thobias arbetar sedan tidigare med radio, han är bland annat programledare på radiokanalen Svensk Pop, vilket var en bra väg in i branschen. Paret hade några möten med RadioPlay, som var mycket intresserade, och de dröjde inte länge förrän produktionen av Regnbågsliv var igång.

 

Loreen, Vanessa och Alexander

Den 2 februari i år kom det första avsnittet av podden, sedan dess har det kommit ett nytt avsnitt i veckan och efter bara några avsnitt nådde de höga placeringar på olika podcast-topplistor.

– Vi är väldigt tydliga med att podden definitivt inte bara är till för HBTQ-personer, alla kan lyssna på den. Vi vill lyfta fram och förklara olika begrepp men också prata om känslor och olika erfarenheter, förklarar Anton.

Hittills har de gästats av bland andra artisten Loreen, som nyligen kommit ut som bisexuell, men också Vanessa Lopez som ångrar sin könskorrigering och av PR-profilen Alexander Erwik som blev misshandlad av sin ex-pojkvän.

 

Föreläser om normer

Anton ser det som något viktigt att sprida kunskap om och få HBTQ-perspektivet på agendan i olika sammanhang. Något som han kommer att jobba ännu mer med nu, eftersom han i slutet av mars blev ordförande för RFSL Stockholm.

– Jag anmälde mig faktiskt bara till att vara med i styrelsen som suppleant, sedan blev jag valberedningens förslag till ordförande och på den vägen är det, säger Anton.

Han arbetar även med kunskapsspridande på annat håll, han föreläser om normer och HBTQ bland annat via föreningen ”Make a change”.

– Många normer skapar utanförskap och därför bör vi vara uppmärksamma på det. När jag tänker tillbaka på min egen skolgång och uppväxt har jag fått många insikter.

 

Bröt sig in i omklädningsrummet

Han minns tillbaka. Anton går i mellanstadiet och gymnastiklektionen är precis slut. Tjejerna och killarna delar upp sig och går in i varsitt omklädningsrum. Inne hos killarna börjar snacket, de ska spionera på tjejerna. Anton håller sig utanför, han tycker inte det känns rätt. Det är endast en låst dörr som skiljer rummen från varandra. Till slut bryter några av killarna upp den, av nyfikenhet. Tjejerna skriker.

– Jag tror lärarna tog upp det på ett föräldramöte men det blev inget större av det. Det kan jag absolut inte förstå, jag tycker inte sådant ska förminskas till ett ”busstreck” som killar gör bara för att de är intresserade av tjejer, säger Anton och sätter sig rakare i soffan.

 

Ifrågasatte sig själv

Under uppväxten har Anton blivit kallad flertalet skällsord, mest ”bög” och ”bögdjävel”. Något som dels gjorde honom ledsen, det var inte så han identifierade sig, samtidigt som han såg det som något normalt.

– Alla fick något skriket åt sig så det var inget att lägga så mycket energi på, i alla fall var det så det kändes.

Men vissa dagar tog de hårda orden mer, sådana gånger började han ifrågasätta sin identitet. Borde han inte umgås så mycket med tjejer? Borde han spela hockey? Borde han vara mindre feminin?

– Ibland funderade jag på om det var fel att vara jag. Men trots det ändrade jag inte på mig och idag är jag väldigt glad att jag hade styrkan att fortsätta vara mig själv.

 

Maltaresan hjälpte

För Anton var ”bög” just ett skällsord, det dröjde ända till högstadiet innan det på lektionstid berättades om homosexualitet som just en sexualitet.

– Det var väl efter det som jag började tänka mer öppet kring det, eftersom jag då visste att det inte bara var något fult.

Efter en språkresa till Malta, där han spenderade tid med olika personer som alla var väldigt accepterande och öppna, kände han att han helhjärtat kunde prova på något utanför den heterosexuella normen.

– Min komma-ut-process var väldigt odramatisk. Jag hade mycket kontakt med en kille när jag var i sextonårsåldern och när han skulle komma och hälsa på mig i Kiruna sa min mamma att både hon och pappa tycker det är helt okej om han är mer än en kompis. Så det var det, säger Anton och är glad för den smidiga upplevelsen.

 

Friidrott och kreativitet

Anton föddes i juni år 1991 på Kiruna BB, tre år efter storebror Adam och två år innan lillebror Axel. Tillsammans med föräldrarna Hans-Olof och Marja, samt den Engelska Settern Simba, växte bröderna upp i en villa i Kiruna. På fritiden intresserade sig Anton tidigt för sport, till en början skidåkning och senare både badminton och friidrott.

– Jag har mycket fina minnen från både tävlingar och träningsläger, det var roligt att vara ute och resa med klubbarna, berättar Anton och ler.

Bortsett från sporten tyckte han också om kreativa aktiviteter, som att måla och skriva. Något som fick honom att söka sig till det estetiska programmet med inriktning bild på gymnasiet i Kiruna.

 

Från Hjampis till John Bauer

– Jag trivdes väldigt bra i min klass på gymnasiet, det var en öppen klass där inte heteronormen frodades, förklarar Anton.

Trots det slutade han efter ett halvår, han ville göra något annat och han ville bort från Kiruna. Anton började med att praktisera som frisör på en salong i Kiruna och till kommande höst började han på frisörprogrammet på John Bauer-gymnasiet i Stockholm.

– Det viktigaste för mig var att komma bort från Kiruna, helst ville jag till Stockholm och då var jag tvungen att välja ett gymnasieprogram som inte fanns i kommunen om jag ville ha ekonomiskt stöd, därför blev det frisör. Samtidigt var det något jag kunde tänka mig att göra.

 

Frisör hos Barda

Som alltid när Anton bestämmer sig för att göra något går han in i det till hundra procent, så blev det också med frisörprogrammet. Utbildningens andra praktikperiod spenderade han på en av de kända Björn Axén-salongerna i Stockholm, där fick han också chansen att arbeta med Jean-Pierre Barda.

– En bit in i praktiken beslöt sig Jean-Pierre för att öppna eget och min handledare följde med honom. Jag flyttade också med och gjorde klart min praktik på den nya salongen By Barda istället.

När Anton sedan gick ut gymnasiet år 2011 ville han tjäna pengar och resa. Han fick en tjänst på Telias kundtjänst och arbetade där dagtid samtidigt som han arbetade i salong under kvällarna.

– Det var en sådan frihet att få göra vad jag ville och få tjäna mina egna pengar så det blev lite väl mycket jobb där ett tag, även om jag normalt har ett ganska högt tempo, säger Anton och skrattar.

 

Ansvarig för 3000 medarbetare

De kommande åren avancerade Anton från tjänst till tjänst på Telia. Mellan år 2011 och år 2016 hann han med flera olika tjänster. Det sista året var han ansvarig för att utveckla och införa en ny nationell strategi när det gäller Telias sätt att möta kunder, något som berörde 3.000 medarbetare och företagets samtliga kunder.

– Jag trivdes mestadels väldigt bra på Telia, det var ett utmanande jobb. Det var väl det som gjorde att jag aldrig riktigt fick motivationen att ta en paus och börja plugga även om jag tänkte på det många gånger, säger han och drar handen genom sitt blonda hår.

Till slut blev det dock nog för Anton, han ville göra något annat. Och när Telia kom med erbjudande om avgångsvederlag till alla medarbetare i Stockholm då företaget skulle flytta till nya lokaler valde han att ta det.

– Jag kände att jag hade vuxit så mycket jag kunde där och då samtidigt som jag kände att jag hade andra drömmar och åtaganden.

 

Stolt fadder till Björn

Sommaren efter uppbrottet med Telia blev det således dags för Anton att studera igen. Han hade visserligen läst några kurser på distans medan han fortfarande arbetade men nu tog han chansen att studera på heltid.

– Jag har valt att plocka ihop olika kurser själv för att få en examen som statsvetare, tanken är att jag ska vara klar i slutet av år 2018, förklarar Anton.

Eftersom han studerar på distans och inte har något heltidsjobb passar han på att spendera en hel del tid i Kiruna. Något som blivit extra viktigt sedan hans brorson Björn föddes, som han dessutom är stolt fadder till.

– Jag vill inte missa så mycket i Björns utveckling, det går så himla snabbt. Sedan är det roligt att vara hemma också, kärleken till Kiruna har definitivt vuxit med distansen. Vem vet, kanske jag flyttar tillbaka en dag, berättar han.

 

Jobb i stor organisation

Tillbaka till orden som beskriver Anton så hittar han tre till: rastlös, förändringsbenägen och engagerad. Något som speglas väl i hans beteende, när han pratar om saker han brinner för blir han väldigt seriös, sträcker på sig och gestikulerar större. Och kunskap har han, inte konstigt när han älskar dokumentärer och samhällsprogram. Han brukar till och med se sådana i mobilen när han har svårt att sova.

– Jag kan inte halvengagera mig, det går bara inte. Jag blir mer överengagerad, säger han och rätar på sig.

I framtiden, när han är färdigutbildad, hoppas han kunna påverka samhällsdebatten än mer. Kanske via ett jobb hos någon stor organisation såsom FN eller Sida.

– Det är svårt att säga, jag vill inte planera för långt in i framtiden men det jag vet är att jag vill jobba där jag känner att jag gör mest skillnad, säger han med ett bestämt leende.

 

 

Fakta

Namn: Anton Johansson

Ålder: 25 år, född 17 juni 1991

Familj: Sambo i Stockholm. Mamma, pappa och bröder med familjer i Kiruna.

Bor: Stockholm

Favoritmat: Renskav med hemlagad potatismos.

Ser på TV: Samhällsprogram (bl.a. Uppdrag granskning) och serier

Drömresa: ”Många! Nya Zeeland är ett land som jag hade älskat att utforska!”

Förebild: ”Birgitta Ohlsson för att hon står upp för sina åsikter i ur och skur. Martin Luther King för att han vågade ha visioner om en bättre värld.”

 

 

TEXT OCH FOTO: EMMA-SOFIA OLSSON

Publicerat i KirunaTidningen, nr 5 Maj 2017.